Kanske låter lite bitter här nu men det blir så tröttsamt att se, och varför vill man inte förstå?

Det är absolut inte OK att mobba ut någon eller andvända någon som hack kyckling enbart för att dessa människor sticker ut i mängden mer en just DU kanske gör, Men är dom verkligen en sämre människa för det? som då måste höra dagligen hur störd,dum i huvet hon/han är bär fel kläder osv.
 Dessa människor är precis som du och jag, dom har två ben,två armar, hjärta, lungor även dom har drömmar osv

Men har du tänkt på DU som BLIR mobbad att dessa människor som mobbar kanske är dom som rent av är dom svagast att det är egentligen DOM som behöver hjälp,
Tycker verkligen DU att DU är värdens sämsta,fulaste människa du kan tänka dej att du inte är värd skiten under skorna??

TÄNK OM helt en gång!!!

Försök istället att tänka vilken underbar människa JAG  är och säg det gärna högt till dej sj framför spegeln varje dag.
Jag har faktiskt vilka förutsättningar som helst  här i livet som precis vem som helst har, jag måste bara välja hur jag ska använda mej utav det.
för precis allt i mitt liv är ju inte skit även att jag hade en dag då och då som jag kände att livet höll på att rasa ner.
Det är inte jag som är en grå zoon här i livet utan det är faktiskt dom som mobbar som behöver den största hjälpen med att bygga upp sin självkänsla och sitt jag.

Du kan påverka reaktionen hos andra genom att ändra ditt sätt imot dom
genom att göra det ändrar du inte enbart dej själv utan också andra.

Till ER som mobbar..

VARFÖR?

Tänk om det var DU som var den som vart mobbad, hur skulle du sj känna dej i deras situation?

SKÄRP TILL ER ISTÄLLET!!!

Mobbning är allvarligt och sätter spår för resten av människors liv, även om det kan handla om något man säger och inte menar eller om man inte har någon tanke bakom sitt agerande. För vare sig man tror det eller ej, kommer allting tillbaka emot en på något sätt och en vacker dag får mobbarna stryk av den eller dem som fått nog av att se det här. Eller i bästa fall blir dem själv mobbade. Med bästa fall menar jag att dem då kanske inser hur det kändes för dom som blev mobbade.

Helloj..

I morse när jag var på väg till jobbet skulle jobba 8-15 så lyckades jag göra en man väldigt glad,
 inte vem som helst utan en uteliggare, han fick en cigg och han sken upp som en sol, hur underbart är det inte att kunna göra andra människor glada och dessutom krävs det så lite. Han gjorde även min dag kan jag ju medge =)

Nu sitter jag på mitt andra jobb och ska jobba vaken natt började 23 och slutar kl 8 imorgon bitti,
jag förstår inte ens hur jag orkar jobba som jag gör och ändå ta hand om hemmet, Hampus ,Leah umgås med vännerna och ändå hålla leendet uppe.
Jag vet att jag borde lyssna bättre på min kropp men jag måste göra det jag gör för att kunna överleva, men det vänder väl för mej med vart efter får man väl hoppas jag på.
Annars rullar livet på som vanligt och jag är otroligt tacksam för mina vänner som finns för mej och som ställer upp med det ena och det andra ni ska veta att det ni gör betyder väldigt mkt för mej <3

Imorgon kommer det nog bli en helt underbar dag känns så i alla fall..
och det gillar vi skarpt =))
Ska njuta utav mina lediga dagar tillsammans med Hampus & Leah och bara göra en massa skojigheter en hel det mys får det bli.. <3

Näe nu måste jag nog gå en runda så jag vaknar till liv igen ppjjuuu många timmar kvar att besegra...

Over and out så länge på återssende

Idag har varit en "mindre bra dag"
på nåt sätt har jag kännt mej så ensam visst jag kör på med mitt race men ibland är det nog smart att stanna upp och tänka efter på varför man just gör som man gör.
Jag har absolut dom bästa runt omkring mej och jag vill inte byta ut dom för nåt här i världen, mina vänner/Familj är min dagliga kompass här i livet vad skulle jag göra utan dom egentligen?
och inte tala om min älskade son, han är mitt ALLT, om inte han fanns vet jag inte vart jag hade varit i dag.

Även att dom fyller ut mitt liv så är det ändå nåt som fattas mej, jag skulle vilja ha/göra så mkt mer en så här.
Det finns nåt i mitt liv just nu som tynger mej nåt enormt mkt (Dagligen)
och jag vet att jag måste göra nåt åt det men jag vet bara inte vilken ände jag ska börja på och jag vet inte vart jag ska få modet till att fixa det, jag kanske verkar tuff utåt men jag är rätt liten jag med mellan varven.



Nu har jag i alla fall tagit tag i det där med mina jobb och sagt ifrån om dygn/kvälls pass
känns rätt trist då jag verkligen behöver dom passen men Hampus går före absolut alla jobb som finns.
Mår han bra så mår jag bra.
då jag inte längre har några barn lediga helger utan har Hampus på heltid, pga olika omständigheter med den andra halvan, men jag hoppas att den biten också löser sej i framtiden, just nu känns det som ett hopp löst fall.
har inga förhoppningar alls utom att jag vill att dom ska ha en sån god kontakt som möjligt men även det känns som det håller på att spricka, men jag kan inget göra så mkt åt det då det känns som allting annat är mkt viktigare.
Och jag är uppriktigt ledsen för Hampus skull..



Och Lille Leah går det jätte bra med fortfarande idag har vi varit på jobbet en sväng och hälsade på sen har vi åkt spårvagn och hon fixade det riktigt bra, hon är en riktig mamma gris lilla hjärtat <3

Imorgon ska jag jobba mitt sista dygs pass för en tid så då ska leah få vara hos Sandra och jag hoppas det kommer att gå bra, sen kommer Emma och hämtar henne på eftermiddagen.
har så fina vänner som ställer upp när det krisar (annars med) så dom förtjänar verkligen en egen stjärna på himlen

Nu ska jag försöka ta tag i min packning och försöka tänka på nåt annat, en dag imorgon med och jag hoppas den blir bättre en denna dag.

sköt om er alla fina människor där ute
på återseende <3