Det finns en sak som jag tror gäller för alla människor.

Det är att vi vill bli lyckliga.

Kan inte tänka mig att det finns någon människa som vill vara olycklig.

Det är en sak jag tror vi kan vara överens om.

Men hur blir man lycklig då?

Många tror att lycka handlar om att ha mycket pengar - största huset, finaste bilen, häftigaste semesterresorna.

Klart att pengar och fint hus kan ge tillfredsställelse - men det räcker inte.

Jag tror att vi kräver mycket mer än så.

Det är klart att man vill ha så mycket pengar så man kan äta, inte blir vräkt från sin lägenhet eller inte har råd att köpa något alls av det man längtar efter.

Kanske är det som Aposteln Paulus sa - att lagom är bäst.

han uttryckte det så att han inte ville bli rik för då finns risken att man inbillar sig att man är lyckad och faktiskt värd lite bättre än andra.

Men inte för lite sa Paulus - då skulle jag kunna bli en tjuv.

Ligger mycket vishet i den åsikten tycker jag.

Salvador Dali sa: "Det är skönt att ha pengar så länge man inte förlorar glädjen över allt man inte kan få för pengar."

Det håller jag också med om.

Men jag tror att det allra viktigaste för att vi ska känna tillfredsställelse är att vi känner att någon behöver oss.

Att vi kan göra skillnad för någon.

Det går inte en dag utan att jag tänker på mina älskade änglar
när dom lämnade mej så kändes det som en liten del utav mej dog med dom..
det fanns en anledning till varför dom kom in i mitt liv men varför fick jag bara låna dom en kort stund för??
jag hade verkligen behövt känna deras energi deras kärlek och värme just nu..
Jag Saknar er fruktansvärt mkt <3 <3


Cindy
* 2002-02-06
+ 2009-06-21


Takida
* 2007-10-19
+ 2011-02-24


Saknar er mammas Älskade flickor...

Det är visserligen sant att du inte har kontroll över allt som händer i ditt liv, men du kan välja hur du tänker, känner och reagerar på dessa händelser.

Antingen du vet om om det  eller inte har du ständigt under varenda sekund av livet tillgång till en rad möjligheter att förändra ditt sätt att agera och därmed uppnå andra och bättre resultat.

Att hoppas är att riskera smärta, att försöka är att riskera misstag.

Du måste ta risken, därför att den största faran i livet är att inte riskera någonting alls.

Vi lever i ett fritt land där människor i stor utsträckning själva väljer och kan påverka sin situation och sitt liv.

I de allra flesta situationer har du ett val.

Ibland är det ett val mellan flera alternativ du inte gillar, men ändå ett val. Varje dag är en ny dag och varje dag är den första dagen av resten av ditt liv. Varje dag står du vid många nya vägskäl och måste bestämma vart du ska.

Du kan alltid välja på nytt även om du inte kan backa tiden och göra om ett val.

Denna morgon är början på en ny dag - och kan bli början på ett gott liv !

Glöm aldrig vad någon har sagt:

"Det är inte hur vi har det - utan hur vi tar det!"

Så vaksamt rädd att mista - och så svartsjuk.
Just det - .....eller...

Nej!

Svartsjuka har med rädsla och inte med kärlek att göra.

Det tragiska är att den som är mycket svartsjuk av rädsla för att förlora sin älskade, riskerar att göra precis det genom sitt destruktiva, kontrollerande beteende.

De allra flesta rädslor grundar sig någonstans i rädslan av att bli utan.
Utan kärlek, utan prylar, utan status, utan mat.
Eller att tvingas leva utan den man älskar.

Om man alltid går omkring och är rädd för att den man älskar ska lämna en - då har man glömt bort att älska sig själv.

För det är i kärleken till oss själva vi blir starka och besegrar rädslan.

Inte så att vi ska bli ett stort ego - det handlar inte alls om det.

Men vi måste inse att vi är värda kärlek - värda att bli älskade i så hög grad att vår bas inte påverkas ens av vad som händer mellan mig och den som betyder mest för mig.

Om jag  har hunit fram till den insikten så är det dessutom mycket mindre troligt att jag blir övergiven av den jag älskar.

undra om...
Jag hade tänkt på detta tidigare hade saker & ting varit annulunda eller var det så enkelt att det han sa just då faktiskt stämde?
för som sagt min sanning är ju inte alltid din sanning, och det som faktiskt är rätt för mej kanske inte häller är rätt för dej.
men jag kan inte låta blir att sluta grubbla på det vissa gånger, inte ofta man ser ut som ett jätte ? men denna gång så gjorde jag det, ett tag hade jag velat haft den kraften att bara skrika... STOOOOOPP vad är det som händer? sakta i backarna... PRATA MED MEJ!! men det var för sent... Var jag verkligen värd detta??
Detta kanske låter som om jag inte har gått vidare men helt ärligt Jopp det har jag,
klart jag saknar personen i fråga sjukt mkt, men hur det än blev så kommer han alltid vara en del utav mej
för den absoluta stora kärleken var tillsammans med honom.  så självklart så saknar jag honom dag som natt.

Läste något som gjorde mig riktigt ledsen.

"Sverige  har idag cirka 400 000 barn som lever hos en ensamstående förälder.

Av dessa träffar cirka 300 000 sin pappa sällan eller aldrig"

Är det inte oerhört tragiskt?

Både för alla dessa barn - men också för papporna

För det kan väl ändå inte alltid vara pappornas fel att lämna sina barn eller?
visst finns de sånna fall men ändå, ens barn är ju ändå ens barn hur man än vänder & vrider på det stora hela..
men jag kan ju säga att det är verkligen inte lätt att ha barn men någon man inte lever ihop med.
men o andra sidan får man göra det bästa utav det hela även om det skulle råda delade meningar om saker och ting men man måste verkligen lära sej LYSSNA på varandra, för ens barn ska aldrig någonsin komma i kläm för att ens förälder inte tycker detsamma, dock är även de ett pyssel men man måste verkligen bita ihop ett fler tals gånger.

och sen har man ju båda ett ansvar att skydda sej om man inte vill ha en oönskad graviditet.



Kärleken är som en fjäril - ju mer man jagar den desto svårare är den att fånga.
Sätt dig bara lugnt och stilla ner pch håll fram din arm så landar snart fjärilen i din öppna hand.

Jag har lärt mig att det spelar ingen roll vad som händer

hur svart livet än känns idag så går livet alltid vidare

och imorgon blir en bättre dag!

Jag har lärt mig att det säger mycket om en människa hur hon hanterar

dessa tre saker:

en regnig dag

borttappat bagage

eller hoptrasslade julgranssladdar.

Jag har lärt mig att vilken relation du än har till dina föräldrar

kommer du att sakna dem när de inte längre finns med oss.

Jag har lärt mig att skaffa sig pengar och saker inte är detsamma som att skaffa sig ett liv.

Jag har lärt mig att livet ibland ger dig en andra chans.

Jag har lärt mig att man inte hela livet kan gå omkring med en plockhandske

på båda händerna.

Ibland måste man kasta tillbaka bollen.

Jag har lärt mig att varje gång jag beslutar något från hjärtat

så är det rätt beslut!

Jag har lärt mig att även om jag har smärta så behöver

jag inte ge andra det.

Jag har lärt mig att jag fortfarande har mycket att lära.

Jag har lärt mig att människor kommer att glömma bort

vad jag sagt eller gjort.

Men de kommer aldrig att glömma hur jag fick dem

att känna sig!