Det går inte en dag utan att jag tänker på mina älskade änglar
när dom lämnade mej så kändes det som en liten del utav mej dog med dom..
det fanns en anledning till varför dom kom in i mitt liv men varför fick jag bara låna dom en kort stund för??
jag hade verkligen behövt känna deras energi deras kärlek och värme just nu..
Jag Saknar er fruktansvärt mkt <3 <3


Cindy
* 2002-02-06
+ 2009-06-21


Takida
* 2007-10-19
+ 2011-02-24


Saknar er mammas Älskade flickor...

Det är visserligen sant att du inte har kontroll över allt som händer i ditt liv, men du kan välja hur du tänker, känner och reagerar på dessa händelser.

Antingen du vet om om det  eller inte har du ständigt under varenda sekund av livet tillgång till en rad möjligheter att förändra ditt sätt att agera och därmed uppnå andra och bättre resultat.

Att hoppas är att riskera smärta, att försöka är att riskera misstag.

Du måste ta risken, därför att den största faran i livet är att inte riskera någonting alls.

Vi lever i ett fritt land där människor i stor utsträckning själva väljer och kan påverka sin situation och sitt liv.

I de allra flesta situationer har du ett val.

Ibland är det ett val mellan flera alternativ du inte gillar, men ändå ett val. Varje dag är en ny dag och varje dag är den första dagen av resten av ditt liv. Varje dag står du vid många nya vägskäl och måste bestämma vart du ska.

Du kan alltid välja på nytt även om du inte kan backa tiden och göra om ett val.

Denna morgon är början på en ny dag - och kan bli början på ett gott liv !

Glöm aldrig vad någon har sagt:

"Det är inte hur vi har det - utan hur vi tar det!"

Så vaksamt rädd att mista - och så svartsjuk.
Just det - .....eller...

Nej!

Svartsjuka har med rädsla och inte med kärlek att göra.

Det tragiska är att den som är mycket svartsjuk av rädsla för att förlora sin älskade, riskerar att göra precis det genom sitt destruktiva, kontrollerande beteende.

De allra flesta rädslor grundar sig någonstans i rädslan av att bli utan.
Utan kärlek, utan prylar, utan status, utan mat.
Eller att tvingas leva utan den man älskar.

Om man alltid går omkring och är rädd för att den man älskar ska lämna en - då har man glömt bort att älska sig själv.

För det är i kärleken till oss själva vi blir starka och besegrar rädslan.

Inte så att vi ska bli ett stort ego - det handlar inte alls om det.

Men vi måste inse att vi är värda kärlek - värda att bli älskade i så hög grad att vår bas inte påverkas ens av vad som händer mellan mig och den som betyder mest för mig.

Om jag  har hunit fram till den insikten så är det dessutom mycket mindre troligt att jag blir övergiven av den jag älskar.

undra om...
Jag hade tänkt på detta tidigare hade saker & ting varit annulunda eller var det så enkelt att det han sa just då faktiskt stämde?
för som sagt min sanning är ju inte alltid din sanning, och det som faktiskt är rätt för mej kanske inte häller är rätt för dej.
men jag kan inte låta blir att sluta grubbla på det vissa gånger, inte ofta man ser ut som ett jätte ? men denna gång så gjorde jag det, ett tag hade jag velat haft den kraften att bara skrika... STOOOOOPP vad är det som händer? sakta i backarna... PRATA MED MEJ!! men det var för sent... Var jag verkligen värd detta??
Detta kanske låter som om jag inte har gått vidare men helt ärligt Jopp det har jag,
klart jag saknar personen i fråga sjukt mkt, men hur det än blev så kommer han alltid vara en del utav mej
för den absoluta stora kärleken var tillsammans med honom.  så självklart så saknar jag honom dag som natt.