Härmed säger jag upp mig som vuxen...

Härmed säger jag upp mig som vuxen. Jag har bestämt mig för att jag bara vill ta det ansvar som passar en åttaåring. Jag vill gå på McDonald’s och tro att det är en trestjärnig restaurant. Jag vill tycka att M&M är bättre än pengar, eftersom man kan äta dem. Jag vill springa barfota i mjukt gräs, smutsa ner byxorna, ligga under ett stort träd och kolla på när grenarna rör sig i vinden... och så vill jag ha en saftkiosk tillsammans med mina vänner en varm sommardag. Jag vill ha regnställ och gummistövlar och få plaska pölarna.
Jag vill att mamma skulle ha gjord goda mackor och varm choklad. Jag vill tillbaka till den tid då ...livet var enkelt och ingenting bekymrade mig. När jag kände till allt om färger, multiplikationstabellen, barnsånger och Kalle Anka var en höjdpunkt endast på Julafton. Allt jag visste att jag inte visste, brydde jag mig inte om Allt jag visste var, att vara lycklig för att… jag inte kände till de bekymmer, jag skulle bekymra mig för! Jag vill tro att världen är rättvis och att alla är ärliga och snälla. Jag vill tro att allt är möjligt. Jag vill ha möjligheten att bli överväldigad av de små sakerna och händelserna igen. Jag vill leva enkelt igen. Jag vill inte att min dag skall bestå av datatrassel, berg av pappersarbete och dåliga nyheter. Jag vill att Mamma skulle ha ringd obehagliga samtal och löser mina problem Jag vill inte tänka på att få lönen/studielånet att räcka en hel månad Jag vill slippa räkningar, skvaller och avundsjuka Jag vill tro på betydelsen av en kram, ett vänligt ord, sann rättvisa, och drömmar. Och jag vill göra änglar i snön och få lov att kasta snöbollar utan att nån tycker att jag är barnslig… Jag vill inte mista människor jag Älskar och bryr mej om. Jag vill att kärlek är nåt lätt och roligt.Jag vill att allt som var oskyldigt, är det som finns kvar när man släcker ljuset på kvällen
Härmed drar jag mig officiellt tillbaka som vuxen. Vill du diskutera detta får du fånga mig först


Tänkvärt....

Om jag ska kunna föra en människa
till ett bestämt mål måste jag först finna henne/honom
där hon/han är,
och börja just där.
Den som inte kan detta vilseleder sig själv när hon/han tror
att hon/han kan hjälpa andra.

För att hjälpa en medmänniska måste jag visserligen förstå något hon/han inte förstår
men först och främst förstå
vad hon/han förstår.
Om jag inte gör det
hjälper det inte att jag kan och vet mer.

All verklig hjälpsamhet
börjar med respekt för den jag ska hjälpa.
Därför måste jag förstå:
Att hjälpa är inte att härska utan att tjäna.
Inser jag inte detta, så kan jag inte hjälpa någon






RSS 2.0