Ledsamt...

Läste något som gjorde mig riktigt ledsen.

"Sverige  har idag cirka 400 000 barn som lever hos en ensamstående förälder.

Av dessa träffar cirka 300 000 sin pappa sällan eller aldrig"

Är det inte oerhört tragiskt?

Både för alla dessa barn - men också för papporna

För det kan väl ändå inte alltid vara pappornas fel att lämna sina barn eller?
visst finns de sånna fall men ändå, ens barn är ju ändå ens barn hur man än vänder & vrider på det stora hela..
men jag kan ju säga att det är verkligen inte lätt att ha barn men någon man inte lever ihop med.
men o andra sidan får man göra det bästa utav det hela även om det skulle råda delade meningar om saker och ting men man måste verkligen lära sej LYSSNA på varandra, för ens barn ska aldrig någonsin komma i kläm för att ens förälder inte tycker detsamma, dock är även de ett pyssel men man måste verkligen bita ihop ett fler tals gånger.

och sen har man ju båda ett ansvar att skydda sej om man inte vill ha en oönskad graviditet.



Kärleken är som en fjäril - ju mer man jagar den desto svårare är den att fånga.
Sätt dig bara lugnt och stilla ner pch håll fram din arm så landar snart fjärilen i din öppna hand.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0